lördag 12 april 2008

*** Nostalgi ***

När jag var liten, dvs mindre än nu ...

... då letade jag i dikena efter såna här små gula blomster om våren.
Jag hade ett särskilt ställe på landet, utanför Köping, där min farmor bodde, som jag letade efter tussilago varje vår. De kom upp i dikena invid åkrarna och ofta var det rester av snö i diket och porlande vatten längst ner, så man fick akta sig så man inte plurrade.

Då jag var ute med lilla valpen för en stund sedan, fann jag mängder av tussilago/hästhov i kanten utmed Årstabron. Där fanns så många att jag tyckte att en "mamma" kunde få plocka några oxå.
Så då gjorde jag det.

Det är väl den mest äkta symbolen för vår, som finns kvar sedan bardomen.

Andra bloggar om: , , , , ,

11 kommentarer:

Synnøve. sa...

en knallgul tussilago är väl det bästa vårtecken som finns....
Man blir så glad när det lyser gult i vägkanten.
Det är tillåtet även för vuxna att vara barsnligt förtjust i det vårtecknet....
Ja morgonpigga ungar är inte kul när man vill snarka en stund till :)
Hoppas skinksteken blev bra....
Kram frå snöblaskets rike....
Synne :D

Anonym sa...

Detsamma gjorde jag när jag var liten.
Det var så mysigt att plocka en bukett av dem och ta hem.
Och ja, de är verkligen en symbol för våren, och väcker barndomsminnen.
Kram

Vörteröl o Norrlands Guld sa...

Plockade de gula för länge sen,nu är det blåsippor som gäller.
Annars är väl ölburken först på våren i dikesren.Kram Peter.

Anonym sa...

Tack för titten på min efit-dag igår! Idag är det bara grått här så då får man glädja sig över dom små gula solarna....

Anonym sa...

Ja du har så rätt... det var verkligen symbolen för vår... när man var liten tjej som älskade att hålla koll på allt. Även det som växte i diket. Härliga vårtecken dom där små solarna.

Ninnie sa...

Knallgula solar, ett riktigt vårtecken! Jag har inte sett några här än, det var snö på marken igen idag...(Usch!)
Ha en bra helg!

Willewira sa...

Åh, Lussegull som jag sa som liten...de är verkligen hoppet om att våren är på väg och står med ena foten över tröskeln.
Här nere hos oss i trädgården blommar vitsipporna...det är mysigt! Men det var svårt att tro idag att det var sant när det började snöregna...inget kul!

Vill bara säga att det finns nya vägar, när de gamla tar slut...med anledning av din diagnos. Min mamma har samma och jag tror jag har det också, även om jag inte fått diagnosen. Känner ju igen tecknen...
Det gäller att våga tänka om, våga tro att annat fungerar också och att acceptera situationen som den är nu. Men inte att ge upp, för det finns nya vägar som gör att man kan leva nästan som vanligt, men annorlunda.
Att hitta den vägen är en process och inte alltid lätt, eller rättare sagt sällan lätt, men när man finner den så lättar det.

Tänker också på din man. Jag led ju av utmattningsdepression och det tog lång tid innan jag mentalt kunde acceptera att det var så. Men det är inte för inte man hamnat där. De inre kraven man har på sig själv tar över förnuftet, tyvärr. Man vill inte inse att man inte kan vara den man vill vara.(Kraven man ställt har varit för höga, orimliga.)
Fast man kommer till en punkt när man måste, man blir tvungen, för kroppen säger ifrån.
Det bästa är ju om man kan stoppa innan den punkten, för då är det inte lika lång väg tillbaka. Men hoppet är ändå att det finns en väg, men även den är annorlunda, men den fungerar. Man måste bara acceptera att den inte är som den gamla vägen.

Vet inte om det är till någon hjälp..vill bara att du ska veta att ni finns i mina tankar och att jag förstår...

Sköt om er och ha en skön söndag!!
Många kramar Willewira

BloggJag sa...

Åhh.. såg många tussilagon i Enskede när jag promenerade hemåt från jobbet i fredags. Blev lite putt på mig själv som inte ens hade lilla kompaktkameran med mig i väskan.
Tussilago och blåsippor är vår för mig.

Du vet att du är välkommen till min andra blogg också!?

/Catharina på andra sidan viken

Unknown sa...

Ljuvliga tussilago! Dom lyser som små solar. Jag såg en hel massa när jag och dotra var nere i dina trakter för nån vecka sedan. Här hemma snöar det i dag igen *suck* Jag blir så deprimerad... Vill ha sol, jag med för att lysa upp sinnet.

Hoppas allt är bra med dig annars och att du får en bra dag.
Kram Vero

annette sa...

Idag har jag lyckats se både tussilago, blåsippor och vitsippor så visst är våren på gång även om åtminstone jag misströstat senaste veckan när det regnat och varit kallt.
Tråkigt med sjukdomar, svåra diagnoser att direkt bota gäller nog att hitta egna vägar ur det hela och tid måste det få ta.
Kram //annette

Lena sa...

Helt underbart!

bakgrund