I går kväll då solen gick ner var det en underbar utsikt över Digernes Gård. Det var dimma över sjön Nugurn som låg över isen och gjorde landskapet trolskt. Då jag skulle fånga den vackra himlen fick jag med Hyresvärdens (läs hela gårdens) hund. Hon satt så ensam och ändå nöjd och spanade i skymningen.
Himlen var så vacker. En stund senare då goa Synne och jag kommit in i stugan igen "brann" hela himlen.
I går, då vi varit ute på "handletur" stannade vi till vid den lokala matbutiken för att Synne ville ha Italiensk sallad. Den gör de i butiken och den är så sagolikt god. Men, då salladen skulle beställas visade det sig att den inte längre fanns... Eller åtminstone inte den som var butiksgjord och ljuvlig.
Den hätteförsedda chareturistkvinnan beklagade, och ville istället kränga en industrigjord sort som de beställt till butiken. Den låg snyggt upplagd i en bytta och såg ju rätt "hemgjord" ut. Min värdinna var ändå tveksam.
Hon undrade "VARFÖR?"
Jo, förklarade kvinnan bakom disk. Det var för att prova och se "hur den gick?"
Och faktiskt lyckades hon snällt och vänligt truga på oss en liten låda, trots att de inte hunnit få fram innehållsförteckningen (?) Hon varnade dock muntligt för att salladen kunde innehålla spår av nötter...

Det visade sig att innehållsförteckningen fanns på data och kom fram då industrigeggan blev vägd. Den kostade 89 norska kronor kilot mot den butiksgjorda mumman som kostade 49 kronor kilot...

Den färska rapporten direkt från butiken via Synnes headset blev att butiken genast ska börja tillverka sin egen sallad igen.
Fler kunder hade sagt samma sak och en av de anställda tackade så mycket för synpunkten.
Tydligen kom beslutet om att ta in köpta produkter ovanifrån med motivationen att de skulle dra ner på kostnaderna i butiken.

Reaktionen från kunderna blev omedelbar tack och lov

Så det lönar sig att reagera som konsument!

Andra bloggar om: foto, Digernes, solnedgång, industrimat, lönsamhet, konsumentpåverkan