torsdag 12 mars 2009

Kan du skilja på farliga och ofarliga E-nummer?

Karin Ahlborg har skrivit en artikel i aftonbladet i dag. Där talar hon om för oss läsare/konsumenter att vi är hysteriska i överkant. Alla E-nummer är inte farliga. Vill vi inte äta E-nummer, kan vi exempelvis inte äta frukt och grönt eftersom en hel del färgämne som tillsätts i våra livsmedel även finns naturligt.

Hon lugnar oss med att vi kan äta många av E:na utan att kinka. Sedan räknar hon upp de E-nummer som är så kallade Azofärger och som varit förbjudna, men av någon outgrundlig anledning nästlat sig in i hyllorna igen, trots att de är skadliga.

Då man läser artikeln kan man lätt tro att E är lika med färgämne. Och om man noterar vilka som inte är okej så är det fritt fram sedan. Jag ser oxå bland kommentarerna under artikeln att det finns personer som tycker att det var skönt att höra. Då kan man ju fortsätta göra som förut och köpa utan att ens läsa på innehållsförteckningen.

Är det så enkelt?
Nej, vill jag hävda. Det farligaste vi kan göra är att låta oss invaggas i någon slags falsk trygghet och börja lägga ner våra varor urskiljningslöst matkassen, utan att ens tro att vi behöver bry oss om innehållet för att sedan gå hem och snaska i oss det som ser gott ut och verkar billigt.

För alla dessa E:n är inte färgämnen, farliga eller ofarliga. Det finns 316 livsmedelstillsatser med olika E-nummer som är tillåtna i Sverige och andra EU -länder och som måste deklareras på förpackningen. Dessa ämnen består förutom av olika färgämnen även av konserveringsmedel, antioxidationsmedel, sötningsmedel, samt en stor mängd övriga tillsatser dit hör förtjockningsmedel, emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, geleringsmedel, ytbehandlingsmedel, etc. Vissa av dessa förekommer naturligt. Men det stora flertalet framställs i kemifabriken...

Vissa är ofarliga, många är tveksamma och andra åter har visat sig framkalla allergier och cancer vid djurförsök. Det finns indikationer på att många människor får besvär av olika grad av alla tillsatser.

Kan DU avgöra vilket som är vilket?
På något sätt är det ändå vi som konsumenter som måste göra ett val i slutändan. Då är det ju bra om vi på ett enkelt sätt kan avgöra detta genom en hyfsat kort och lättförståelig innehållsförteckning.
Så att vi som VILL veta vad vi äter och vad vi serverar vår familj kan göra våra val.

Vill ni läsa mer kan ni gå in på Mats-erik Nilssons sida Äkta Vara. Han har nämligen underlättat för oss genom de böcker som han skrivit i ämnet samt genom att ge mycket vägledning direkt på hemsidan bla genom sin E-nummer guide.

Visst Karin Ahlborg har delvis rätt. Alla E-nummer är inte kemiskt hokus pokus. På samma gång har hon fel. E-nummer hysterin har inte alls gått för långt, åtminstone inte på det sätt som hon syftar på. Vad som gått för långt är antalet E-nummer som livsmedelsindustrin tycker sig behöva för att göra mat som vi vill äta. 316 stycken!
Nej, nu är det dax att rensa upp bland E-numren så bara de nödvändiga och ofarliga blir kvar.
Då kanske vi kan hålla reda på dem utan att bära med oss en bok.

Det glädjer mig då jag klickar på den lilla undersökningen om man läser innehållsförteckningen eller ej och det visar sig att 68% av de som svarat hittills faktiskt gör så.

Andra bloggar om: , , , ,

8 kommentarer:

Bloggtipsarna sa...

Intressant blogg
Vi tipsar om den idag

Irina sa...

Underbart att du skriver om det här. Det är skrämmande att se hur folk köper light och "sockerfria" produkter i hopp om en snyggare kropp och ett friskare liv. Vi borde införa kostlära i skolan - det skulle säkert rädda liv!

Jag filosoferade själv lite kring detta ämne, efter att ha gått ner 20 kg bara genom att äta som man gjorde förr i tiden:

http://rosaglasogon.se/2008/10/14/vikten-av-att-anvanda-sin-egen-hjarna/

Lycka till med bloggen!

Maria sa...

Stod och höll frysta köttbullar i handen idag. Den ena påsen innehöll sju E-nummer, vet inte av vilken sort. De andra hade inget E-nummer. Gissa vilka jag valde?? Känns lite som urk med E-nummer nuförtiden....

Anonym sa...

Jag kan inte få nog av sådana här bloggar! Kämpa på!!!

synne sa...

Det är en fruktansvärd djungel där ute. man borde ha med en bok, men vem orkar det när man ska gå och handla....
Det fungerar nog inte att skriva fusklapp heller...
Så vad ska man göra?
Alle E är ju som sagt inte "farliga" , utan det gäller att finna mat man kan äta.
Så fortsätt som du gör. Bra det finns någon som orkar...
Kramen från ett snöigt Digernes....
Det snöar än....

Charlotte sa...

Man kanske kan lära sig de E-nummer som är "ok" och på så vis utesluta de andra. För hur många är det som är "ok"?

Cattis sa...

Bloggtipsarna:
Kul!

Irina: vad härftigt! Genom att äta som förr i tiden... tror inte alltid att utveckling är av godo. Ska kika in hos dig senare.

Maria:
man undrar ju... VARFÖR? Inte behövs det E:n i mina goda köttbullar :)
Men ibland vill man ju ha något snabbt...

anonym: tack och japp!

Synne: ja, inte är det lätt att vara "medveten" konsument inte.

Charlotte: kanske en idé. Jag går och suger på det. Vet inte om jag har nog kunskap för det...

Niklas C sa...

Ett bra och viktigt inlägg. Känns som om många har hängt på och förstår att dåligt producerad mat i många fall är direkt översatt med den allt sämre folkhälsan (fetma, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar), men oroväckande många inser fortfarande inte kopplingen. De som snarare tror att antibiotika är lösningen på alla sjukdomar, istället för att ta reda på roten till det onda.

bakgrund