söndag 3 maj 2009

En fantastisk och utvecklande tillbakagång i köttdisken!

När jag var bar, någon gång på 70-talet åt vi stekt fläsk ibland. Stekt fläsk som hade svål.
Mamma och syster skar bort sin svål, för de kunde av någon anledning inte äta den. Så, då åt jag upp deras också. Tänk att tugga länge på något så gott och segt som en knaperstekt svål.

Med tiden försvann alltmer fett från köttet och det som ändå fanns kvar, skar folk bort och kastade, för det ansågs onyttigt. Stekt fläsk med svål, fanns inte mer i köttdisken.
Så igår, kom barnapappan hem från sin tur på Willys, med detta i påsen.
Osaltat färskt sidfläsk i skivor och med svålen kvar. Utvecklingen går framåt trots allt. Det ser ut som att efterfrågan på äkta varor börjar ge resultat.

Jag dräglar redan när jag tänker på dagens lunch.

Andra bloggar om: , , , , , ,

3 kommentarer:

Ms Spider sa...

KNAPRIG svål! Gott!!!!!!!

Synnøve. sa...

Nej tack.
Klarar inte av att äta svålen. Den växer i munnen. Lika illa som fett kött. Det går inte. Mår illa....
Kramen Synne.

Cattis sa...

mm... det var det. fast jag vill minnas att den var ännu segare när jag var barn. Eller så har tänderna blivit tuffare ;-)

Synne: det var tråkigt att höra. Då får du äta något annat som passar dig bättre :-)

bakgrund