söndag 19 april 2009

Hjälp – på riktigt.

PC-City får det inte att gå ihop. Därför avvecklar de och jag fick bråttom att lämna in min kära dator som jag spillt kaffe på/i. Kaffe med grädde...

Jag lånar bil av min supersnälla syster, och far i väg. Barnapappan är med eftersom han är min datakonsult. När vi lämnat in datorn, vill han titta i butiken, som har utförsäljning. Jag väntar i bilen med jycken och yngsta dottern.


Det tar tid och vi leker "sten, sax påse". När vi har som roligast, jag vinner ;-), kommer storasyster lommande.

-"Pappa är jättepinsam, han bråkar med kassörskan!"
- "Jaaaa, det vill jag se", tjuter lillasyster lyckligt, men rycks tillbaks in i bilen av sin desperata syster som inte tycker det är roligt alls.

Vi väntar och efter en stund kommer Barnapappan ut till bilen. Han är röd i ansiktet, har förmodligen ohälsosamt högt blodryck, samt talar forcerat.
Han har fyndat och hittat en mobiltelefonladdare som passar till alla bilar. Den kostade bara 9 kr.
Problemet uppstår när han kommer till kassan för då vill kassörskan ha 19 kr. Hon är fullkomligt oresonlig och när Barnapappan framhärdar i att bara vilja betala de 9 kr som de röda prislapparna visade, ty det sitter t. o. m två lappar på förpackningen, kastar hon nonchalant i väg laddaren till korgen för felköp. Faktisk brukar kunderna rätt ofta byta prislappar för att få varorna billigare, dessutom är ju inte butiken tvungen att sälja laddaren alls.
Sedan tyckter hon att saken är färdigdiskuterad och ber Barnapappan/kunden lämna kön.
Det vägrar kunden. Och det är här någonstans som dottern ger upp sina försök att få med sig sin far ut i bilen och går själv.
Hennes far höjer rösten ett par grader och förlarar att han minsann stått i kö som alla andra och nu vill han köpa laddaren, för nio kronor och han tänker inte gå därifrån. Fok runt omkring tittar med gapande munnar, samtidigt som kön ringlar allt längre in bland hyllorna i butiken.
Kassörskan ringer på vakten och för säkerhetsskull även på butikschefen.

Butikschefen kommer först med långa kliv och bister min. Kassörskan får medhåll, kunden ska hosta upp 19 kronor om han vill ha laddaren. Då kommer vakten lunkande i samma takt och stil som Nalle Puh.

- "Vad är problemet, det ligger ju en hel hög "nio kronors" där borta? säger han coolt och pekar.

Därmed är problemet löst och Barnapappan nöjd. Butikschefen mumlar en ursäkt, om att kassörskan varit med om ett bedrägeri på närmare 20 000 kr nyligen, och därför är extra observant.

När vi fått höra historien kör jag redan genom tunnlarna i södra länken. Barnapappan andas allt lugnare nu. Pulsen verkar nästan normal.
Då hörs en liten röst från baksätet.

-" Men pappa, vad ska du egentligen ha den där mobilladdaren till, du har ju ingen bil?"

Andra bloggar om: , , , ,

7 kommentarer:

Ann-Katrin sa...

Ja, billaddare utan bil... Det är en intressant variant. Fast förutom det hade jag nog gjort som barnapappan. Av princip. Inte sjutton vill jag gå ut från affären med stämpeln "bedragare" i pannan, och det hade jag nog känt att de andra i kön satt på mig om jag inte fått igenom köpet. Hellre snåldjåp än bedragare, på något sätt... Kan inte hjälpa det men ja, jo, så hade jag nog också reagerat. TUR att jag inte har några barn som kan bli generade ;-)

Peter Midas sa...

Ha ha! Jätterolig historia! Att det kan gåså mycket prestige i en laddare, eller i en tio-krona! 19 spänn hade också varit ett kanonpris! Är detta manligt eller mänskligt??

Charlotte sa...

Jag ler, kan inte sluta le. Barn är roliga! Tror nog jag skulle ha kunnat gjort precis som barnapappan. Men vad trist med PC-store! Och en himla tur att det inte var där jag köpte kameran min.
Jag forskar lite i min farmors släkt, det har gått en historia i familjen om att det ska finnas en vapensköld i det danska riddarhuset, det jag kommit fram till är att släkten inte står i den svenska adelskalendern men att om uppgifter jag funnit så är släkten ursprungligen från nordtyskland och då var de adel på 1500-talet. Lite kul detta, men det behövs mer forskning för vem vet om det stämmer. Får se hur mycket jag orkar hålla på med det.
Ska vi ta en fika i VH? Jag kan inte tisdag. Annars är det fritt för mig.

Cattis sa...

Ann-Katrin:
Kassörskan var nog mer än lovligt stressad skulle jag tro, och oerhört osmidig. Dottern kom över det sedan när hon fått klart för sig att det faktiskt var pappa som hade rätt.

Barnapappan råkar ut för såna här saker emellanåt. Ibland rodnar man och måste gå. Oftast skrattar jag i dagar efteråt :-D

Peter:
Jag hade nog betalat, men tycker att kassörskan hade än mindre att förlora på att släppa tiokronan"fniss"
Är nog ett mäsnkligt fenomen?

Charlotte:
Släktforskning är kul!
Jag kan komma med pendeln från Nynäs 10.34 på onsdag, så möts vi utanför Paus sen?

Charlotte sa...

Onsdag strax efter halv elva blir bra. Jag står utanför Paus.

synne sa...

Oj, oj , oj....
Kan inte sluta le...
Jag känner ju barnapappan och vet hur kan gå på. Men jag tycker det var lite kul att han fick medhåll av vakten. Undrar hur många som fått betala 19 kr innan han började krångla?
Så jag tycker han gjorde helt rätt som INTE gav sig.
Att sen ursäkta med kassörskan varit utsatt för svindel av 20 000 kr, ska väl för sjutton inte andra kunder lida för!
Nä det är nog tur de ska lägga ner, när de inte har bättre kundbehandling än så...
Nu ska vi till Kongvinger en sväng.
Hörs i eftermiddag.
Kram Synne.

Cattis sa...

charlotte:
kul!
hoppas vi får sol, syns i morrn :-)

synne: sitter här och väntar på min nya dator, Andra gången jag får den utbytt. Denna gång får jag en i silver... mumma!
hoppas jag ;-)

kram
Cin

bakgrund