Sitter nyduschad och lyxigt ledig i sängen, så här på annandagpåsk. Eftersom jag kände mig hungrig har jag plockat fram lite polarbröd bakat på lchf vis. Med en rejäl klick smör på och med min bästa vän kaffe med riktig grädde, har jag en utmärkt utgångspunkt för att tycka något.
Valet hamnar på den mat som många av våra äldre medborgare är utlämnade till.
Att välja vilken mat vi vill äta genom livet är nämligen en möjlighet som varierar över tid.
Och under förutsättning att vi befinner oss i ett I-land naturligtvis, där detta relativa lyxproblem över huvudtaget existerar. Finns det inte tillräckligt med mat blir bekymret naturligtvis ett helt annat...
Vi har små valmöjligeter som barn, all makt som vuxna, utifrån våra förutsättningar, så småningom kommer den dagen då vissa av oss av olika skäl återigen och i varierande takt tappar makt och förmåga att göra dessa grundläggande val.
Vi blir hänvisade till maten som serveras ur kantiner, antingen på långvårdsavdelningen eller på servicehuset. Kanske får vi maten hemkörd i silvriga aluminiumförpackningar?
Den maten har ett gemensamt. Den är redan tillagad utan att vi kunnat påverka valet av ingredienser eller fått vara med i processen från råvara till färdig rätt.
Jag har bloggat om mat som levereras mitt i natten, äcklats av bilden på en slafsigt upphälld soppa i tidningen häromdagen, kikat runt bland andra bloggar för att se vad de har för åsikter och tankar kring detta.
Just nu är det socialdemokraternas förslag om festmåltider fem gånger om året som får bassning av allmänhet och moderata bloggar. Frågan är om det gör någon skillnad på de äldres mat beroende på vilket parti som styr? Jag tror inte det. Det är bara ett sidospår att snöa in på så här i valtider.
Tydligen är det så att denna hysteri att servera centralt lagad mat även bottnar i en ursäkt om att det skulle vara komplicerade EU- regler som hindrar att man lagar mat på servicehusen. Detta dementerar Marit Paulsson bestämt, då även hon blandat sig i debatten kring de äldres mat.
Det ser inte bra ut just nu. Jag har en bekant till en bekant som rapporterar om den mat som serveras vid det äldreboende som hon arbetar vid, och som är så undermålig att man spetsar maten med näringstillskott vid uppvärmningen, för att de boende ska få tillräckligt med näring i sig.
Då jag arbetade inom äldrevården för 18-20 år sedan minns jag inte maten som direkt någon positiv upplevelse. Jag som nyligen gått ur skolan upplevde den maten och miljön som så osmaklig att jag hade full förståelse för de patienter som matvägrade. Och det var många.
Det är ovärdigt att sitta i sin säng, iklädd landstingets morgonrock och bli matad av stressad personal som har viss tid på sig för att hinna tillgodose de övriga patienternas/vårdtagarnas behov. Jag skulle ju gärna önska att jag trodde det var bättre nu, men jag är högst tveksam till detta.
Detta är något som vi bör göra något åt snarast. Det är ovärdigt att behandla våra äldre på detta viset. Inte vill vi väl att vår mor, far, eller faster ska äta denna uppvärmda smörja?
Inte vill väl du och jag, fråntas rätten att få äta mat lagad på riktiga råvaror, om vi skulle bli oförmögna att klara vårt hushåll på egen hand, detta oavsett vilket politiskt parti som råkar styra landet för tillfället.
Camilla (Camillas matuppror) Sparring i Aftonbladet
Även Aftonbladet har startat ett eget matuppror mot skräckmaten till de äldre
Bra inlägg från bloggen MinaModerataKarameller
intressant?
Andra bloggar om: mat, äldreomsorg, politik, matuppror
5 kommentarer:
För femton år sedan skulle jag sommarjobba på ett äldreboende i Skåne och jag höll på att svimma, när jag såg hur maten serverades!!
Det hela påminde om när man ger hundar mat .., allt bara slängdes fram .., utan någon som HELST känsla för att det skulle vara vackert eller smakligt.
Torra våfflor som nog hade legat framme minst två dagar .., ingenting till .., ingen sylt .., ingen grädde .., bara slängda på ett rostfritt fat.
På min mammas gruppboende i Ystad däremot, Ejdern, där lagas all mat av personalen .., kvällspersonalen (1 person) bakar bröd, sockerkakor och annat gott.
Alltid när man kommer dit, doftar det gott från köket, som sitter samman med allrummet.
Dofterna sprider sig.
Det dukas vackert .., storhelger är det levande ljus och vin/öl till maten .., snaps om man vill ha det .., och ja, jag har inte ord nog för hur fint där är!
Personalen ansvarar för matbudgeten och har förstås en ram att hålla sig inom .., men dom är fantastiska på att ta tillvara och .. ja, det är makalöst bra.
Så som Elisabet skriver skulle man önska alla hade det.
Att sen skylla på EUs regler rimmar illa. Lite har vi väl kvar att säga till om trots EU, eller?
Jag har sagt att jag vill inte hamna på ett äldreboende. Hellre får de putta mig över kanten. Eller nått i den stilen.
Jobbade på sjukhemsavdelning för många år sen och det var hemskt.
Jobbade för inte alls så många år sen i Langevåg. Ingen direkt skillnad där heller mot vad det var för 25 år sen.
När ska vi lära oss????
Kram Synne.
Elisabet:
Vad underbart att höra att det finns gruppboenden som fungerar.
Så önskar man att alla äldre hade det. Har ju förstått att det finns bra ställen på de inlägg du gjort tidigare därifrån.
Kanske de skulle kunna vara en förebild för andra?
Värt ett reportage i tv... mmm.
Synne:
Jag tror att vi krånglar till allt mer än nödvändigt. Vi moderniserar oss till absurdum och ska vara så rationella så att det blir omöjligt till slut.
Inte vet jag om det räcker att skrika stopp!
men vi måste ju reagera på att det inte får vara på det här viset.
Det är så sant det Du skriver, värdig äldrevård finns inte, allt går ut på vad kostnaden blir.
Har jobbat inom äldrevården med mat, (20år) men slutade med det då jag blev ovän med kostchefen om maten till de äldre.
Jag gjorde något man inte fick göra fixade till inlagd strömming till några av avdelningarna, huva vilket ramaskrik det blev och lite andra sådana saker som ändå skulle gå ut till grismaten.
Också det något jag tog upp med stadsdelnämnden. Mannen som hämtade maten GRATIS varje vecka utan att betala ett öre och då talar vi om 7 stycken jätte stora tunnor med mat som köket kasserade på äldreboendets bekostnad.
Det blev det stopp på.
Allt detta har jag slagits för redan på 80-talet och framåt. Sedan orkade jag inte mer, det var aldrig någon annan som vågade ta fighten tillsammans med mig. Därför slutade jag med allt vad mat heter och sökte mig nya vägar.
Tack för kommentaren hos mig.
Må så gott!
Lotta:
så arg och ledsen man blir när man hör sådant.
Jobbade på en förskola för några år sedan där kokerskan, som var suverän, slutade pga alla urfåniga regler om vad hon fick och inte fick göra. Till slut fick hon inte köpa in grönsaker som hade visst kilopris. Hon lagade suverän mat och maten blev MYCKET sämre sen. En lika trevlig tjej tog över köket. Problemet var att hon var "lydigare" och det märktes rejält på maten.
man förstår att det finns de som tröttnar...
Hoppas du trivs med det du gör nu.
Skicka en kommentar